tisdag 18 mars 2014

I väntan på systersonen...

Nikita

Våfflan
... får hundarna komma hem till oss ett tag. Syrran väntar sitt första barn och igår började det "kännas så konstigt, magen blir alldeles hård och det känns som jag måste på toa men ändå inte..." Hmm... förvärkar? I morse ringde hon och hade fått en tid för kontroll nu på em. Både mamma och jag tultade hem till henne så fort vi lagt på luren, alldeles nyvakna, för att kolla till henne och framför allt se till att hon INTE ger sig ut med hundarna. Hon förstår inte att sätter värkarna in när hon är ute så blir det ännu mer stressande för henne och babyn att dessutom ha hundarna att ta hand om. Det går bara inte. 

Nu är hon inne med blivande (nervösa) pappan och kollar så allt är ok. Förmodligen får hon åka hem igen och återkomma senare men man vet aldrig. Det kanske är dags? 
Hundarna kan gott bo hos oss ett tag nu, så de slipper tänka på den biten och jag slipper oroa mig att hon är ute med dem eller springa dit mitt i natten om det nu skulle bli så att de får åka in akut. Syrran tror att de är till besvär men icke då. Nog kan Nikki och Våfflan konsten att slappa :-)

Jag har tagit ut ledighet hela veckan, just för att kunna finnas till hands. Passar mig fint att ha hundarna att fokusera på. Jag kan ju inte vara med när det verkligen händer så det blir bäst för alla parter :-)

Längtar tills vi får snusa på bebin!

Nu ska jag sticka eller virka nåt bebisaktigt. Sköt om er där ute!

Tjing!